Första träningsträffen

I veckan var vi iväg och träffade våra nya träningskompisar för första gången. Som vanligt så känns det lite osäkert att komma till en ny plats med nya människor. Hur tränar dom här människorna? Är alla jätteduktiga med hundar som tävlar på hög nivå? Heroz och Higginz hade i alla fall fullt upp med att kolla upp alla andra hundar och givetvis försöka skälla ut några också. Vår träning den här första gången blev därför en hel del socialisering och fokus. Men det tog inte många minuter så var killarna helt slut. Jag hade hand om Heroz och försökte få honom att fokusera på mig och bara gå med koppel. Så helt plötsligt när vi passerade vår ryggsäck, så lade han sig bara pladask på backen. Nu orkar jag inte mer, tycktes han säga. Så det fick räcka med träning för den kvällen.
Istället blev det gott om tid att sitta ner med en fika i klubblokalen och bekanta sig med en del av våra nya träningskompisar. Det visade sig att det var en bred blandning av hundar, människor och ambitioner i klubben. En kille som vi tittade på när han tränade sin schäfer, tävlade på elitnivå. Andra ville aboslut inte tävla, utan tränade bara för att det var kul, och ett bra sätt att aktivera sin hund. Så det är verkligen upp till en själv att själv välja nivå på träningen- Vi såg också att många som var där, gick ut och tränade spår efter lydnadspasset. Det finns till och med dom som tränar viltspår. I en brukshundsklubb! Perfekt!
Och Astrid ska köra igång med en introduktionskurs i klickerträning för klubben. Det verkar finnas flera direkt som vill lära sig mer. Kul! Det här känns bra...