Vår vecka i Kall

Sen i onsdags förra veckan så befinner vi oss nere i den jämtländska fjällvärlden. Och givetvis passar vi på att vara ute och röra på oss i den härliga naturen. Det blir en längre skogspromenad varje morgon då vi passar på att träna kontakt och inkallning på alla fem hundarna. (Våra tre plus mammas två golden). Dessutom är det riktigt intressant att se spelet mellan de unga hetsporrarna Loke, Heroz och Higginz och "gamlingarna" Gibson och Sascha. Det blir en hel del social träning det. En hel del kul saker som finns på en lantgård går att använda som aktivering. Till exempel rampen upp till höskullen. Resten av tiden springer dom lösa tillsammans på gården och jagar småfåglar och varandra. Inte undra på att man är trött på kvällen.

Lappfjällsträff mm.

Den här veckan har det varit massor med uteaktiviteter. Så det får väl vara en liten förklaring varför bloggen inte blivit uppdaterad på en vecka. Om vi tar det baklänges, så var vi med på en trevlig träff med flera av de likasinnade ute vid IRF. Vi räknade in inte mindre än 11 hundar varav 9 var vofsingar från Lappfjällens i åldrar från 4 månader till 9 år (?). Fantastiskt att se att alla hundar kan vara lösa och leka tillsammans utan en enda incident. Kul också att vädergudarna gillade våra planer. En timma innan vi skulle ses så var det fortfarande snö och snålblåst, men medan vi satt och grillade korv och fikade så kikade solen fram och värmde riktigt skönt.

Annars så har det varit skidåkning vid flera tillfällen under veckan. I tisdags så var vi ute tillsammans med Elin, Tobias och Vilda. Träningen börjar så sakta ge lite resultat. Sascha har numera inga problem med att dra husse eller matte på skidorna men blir lite ofokuserad om någon befinner sig bakom ekipaget. Hon vill så gärna hålla ihop flocken. Heroz har också börjat fatta att man inte ska bry sig om skidorna utan tycker det är helt OK att springa BREDVID husse. Låt vara att man måste springa ovanpå skidorna ibland, men det är ju upp till husse att hålla koll på sina prylar! Higginz däremot gillar ju smaken på Astrids skidor framförallt och har lite svårt att släppa taget. Men när han få springa rakt fram och jaga någon som ligger före, så kan han faktiskt glömma bort skidorna ett tag. Hursomhelst så har vi kul tillsammans och det är ju det viktigaste.
Sascha har också varit ute med husse på egen hand och tränat, och där ska vi se om det finns något knep att utveckla lite mer tempo i draget. Kanske om vi tränar lite med andra vana hundar.
Astrid (och bröderna H) var med i måndags och tränade lite inomhusträning med Margareta, Madde och Isse. Först blev det lite "spökträning", dvs sök i mörkret uppe på vinden. Nere i lokalen blev det lite fokusövningar mm.
En fullmatad vecka som avslutas med lite lavinträning idag söndag.

Skidåkning

Vad är det är som är så lockande med ett par skidor och stavar. Och då tänker jag inte på den sköna känslan med att glida fram på ett par välvallade skidor och få njuta av den första riktiga vårsolen. Nej, jag tänker på den lockelse som verkar ligga inbyggd i skidorna i de upproriska varelserna som vi försöker uppfostra till välartade schäferhannar. Visserligen så var ju Sascha likadan och har nu i vinter lärt sig att man ska befinna sig före husse och gärna i ett bra tempo, men visst hade vi hoppats att hon var ett undantag. Men nej! Ska man ge sig på att lära de "små" att låta bil, ska man befinna sig i god mental balans och inte räkna med att man ska kunna förflytta sig snabbare än ca 100 meter/kvart. Men tack och lov så såg vi att åtminstone Heroz till slut insåg att det var mer uppskattat om man sprang bredvid skidorna än försökte bita av dom. Det var värre för den envise Higginz. Men matte fann en ny stil. Med ett fast grepp om hunden, och placering mellan benen så vill djuret fram till skidspetsarna vilket innebär att hela ekipaget rör sig framåt. En morot hängande i ett snöre på en pinne är en annan modell om ni förstår vad jag menar. Men vi ger inte upp. Fler tillfällen följer...

Lite sökträning

I torsdags var Åsa och Dessi förbi och dom var på väg att träna lite sök, så det blev hux-flux att packa in bröderna i bilen och följa med. Träningen genomfördes i närheten av stallet och brukshundsklubbens lokaler, så det kanske inte var så konstigt att Higginz fick lust att bara sticka ifrån sällskapet och ta sig närmare hästarna. Som tur var fick matte stopp på bilarna som kom så att det inte hann hända någon olycka.
Kul att se att bröderna trots den låga åldern (och den begränsade träningen) inte hade några problem med att förstå vad träningen gick ut på. Husse som hela tiden trott att det här blir bra sökhundar får nog anledning att träna vidare på det. Kul också att se att man kan träna tillsammans fast vi inte har samma träningsmetoder. (Klicker kontra mer traditionellt upplägg). Ser fram emot fler övningstillfällen.
/Astrid gm Peo

Friluftsdag

I måndags (6/3) hade vi en egen friluftsdag nere hos Margareta. Vi, det var jag, Maggan, Åsa och Dessi. Totalt hade vi inte mindre än 11 hundar med oss. En husky och resten var faktiskt schäfrar. Fika, korvgrillning och allmän social samvaro blev det. 20 grader kallt ute, men solen värmde ändå så att det gick att vara ute i flera timmar. Elden ute på gården värmde också bra.
Hundarna fick förutom att busa med varandra även träffa Maggans får, klättra i snöhögar, träffa sotaren som kom på besök och några fick också träna lite platsliggning. Åsa stod för det mesta av fotograferingen som vanligt. Här till vänster ser ni Higginz spanande ut över de övriga busarna.
Och medan vi roade oss nere vid utsikten så fick Sascha vara ute och dra husse på skidor. Rekord, 7.5 km!

/Astrid

Dessi och några i den stora skocken.












Närbild på Heroz. Lite besviken för att han precis blev av med sitt tuggben. Men det var bara tillfälligt just för fotograferingens skull.

















Åsa med sina tre vovvar Axett, Ixi och Gnixa

Lördagsträningen

I lördags blev det lite annorlunda träning för Higginz. Astrid var med och tränade på Vasallen med Maggan och Åsa. Heroz och Sascha fick vara ute med husse. Lite "normal" träning på att sitta bunden, platsliggning mm fanns på programmet, men även en massa kul och framförallt spännande saker. Till att börja med blev det lite promenad på hala golv, galler mm, som ingen av hundarna hade några problem med. Efter det fick hundarna ge sig ut på "spökjakt". De annars så tuffa killarna och tjejerna fick gå omkring på en helt mörk vind med skallrande gallerdörrar och främmande dofter. Gången blev lite försiktigare hos herr Higginz. Nästa utmaning var att klättra upp på spiraltrappan utomhus. Först såg det ut som om Higginz inte skulle ge sig upp, men när han stod kvar på backen som sista hund, så var det inte så mycket att fundera över. Man vill ju inte bli betraktad som fegis. :-) Men lite revansch blev det ju när det visade sig att matte och Åsa var ännu räddare där dom stod och höll i sig i räcket!
Gissa om det blev att vila upp sig efter hemkomsten!